Paul Widén

Fyra israeliska soldater skadade i bombattack

En israelisk Merkava 3-stridsvagn på gränsen till Gaza (foto: IDF)

Fyra israeliska soldater skadades på lördagseftermiddagen i en explosion vid gränsen till Gaza när de skulle avlägsna en palestinsk flagga från gränsstaketet som hade placerats där under en demonstration dagen innan. Israels försvarsstyrkor (IDF) misstänker att bomben som orsakade explosionen hade placerats på platsen i samband med demonstrationen och att den utlöstes när soldaterna försökte avlägsna flaggan. Tillståndet för två av soldaterna beskrivs som allvarligt, medan de andra två ådrog sig måttliga skador.

En kort stund efter bombattentatet öppnade israeliska stridsvagnar eld mot en observationspost tillhörande den palestinska terroristorganisationen Hamas. Israels premiärminister Binyamin Netanyahu, som befinner sig på en internationell säkerhetskonferens i Tyskland, utfärdade ett kort pressmeddelande i vilket han beskrev bombattacken mot gränspatrullen som ”allvarlig” och lovade att besvara den på ett ”lämpligt” sätt. Under lördagskvällen och natten till söndagen attackerade IDF ytterligare 18 militära mål tillhörande Hamas i Gaza, bland annat observationsposter, ledningscentraler, en vapenfabrik och en attacktunnel som grävts under gränsen mellan Gaza och Israel. Gazas hälsoministerium uppger att två palestinier, både 17 år gamla, dödades i en av attackerna. Dödssiffran kan komma att stiga, då det uppges att ett antal Hamas-medlemmar saknas efter bombningen av attacktunneln.

På söndagsmorgonen tog den palestinska terroristorganisationen PRC (populära motståndskommittéerna) på sig ansvaret för lördagens bombattack mot den israeliska gränspatrullen. För Israels del är det relativt oviktigt exakt vilket gruppering som utförde attacken, då man sedan flera år tillbaka har som policy att alltid hålla Hamas som ansvarig för situationen i Gaza, då man vet att nästan ingenting sker i området utan Hamas godkännande.

Under natten till söndagen hördes raketlarmet i flera israeliska städer och samhällen i närheten av Gaza, men enligt IDF rörde det sig om falska alarm. På lördagskvällen avfyrades dock minst en raket från Gaza som träffade ett bostadshus i ett israeliskt samhälle strax norr gränsen. Inga människor skadades fysiskt i attacken, men flera personer behandlades för chock.

Lördagens attack mot den israeliska gränspatrullen beskrivs av armékällor som den allvarligaste incidenten sedan kriget mellan Israel och Hamas sommaren 2014. Stora truppförstärkningar rapporteras i området, vilket kan indikera att ytterligare israeliska vedergällningsattacker är att vänta. Både Hamas och den mindre terroristorganisationen Islamiska Jihad ska via egyptiska medlare ha uppgett till Israel att man vill försöka återställa lugnet. Utåt har dock budskapet varit det omvända. En talesperson för Hamas uppgav under natten att man hade avfyrat luftvärnsraketer mot israeliska stridsflygplan och lade skulden för upptrappningen på Israel. Talespersonen sa även att Hamas inte tänker tolerera försök av Israel att ”exportera sin interna kris och korruptionsundersökningarna av dess ledare genom att eskalera aggressionen mot vårt folk”. Uttalandet var en hänvisning till de korruptionsundersökningar som Netanyahu är föremål för och som har dominerat nyhetsrapporteringen i Israel de senaste dagarna. Hamas skickliga utnyttjande av Israels inrikespolitiska kris visar hur vansklig Netanyahus situation är: även om han lyckas hålla huvudet kallt och inte låter sig påverkas av den enorma juridiska press han är utsatt för kommer motiven till hans agerande nu ständigt att ifrågasättas, både på ett legitimt sätt av ansvarsfulla israeliska politiker och opinionsbildare, och på ett illegitimt sätt av Israels fiender.

Paul Widen

Jerusalem

Israels polis rekommenderar åtal mot Netanyahu

Israels premiärminister Binyamin Netanyahu under sitt försvarsanförande på tisdagskvällen (foto: Facebook screengrab)

Israels polis uppgav på tisdagskvällen att man anser sig ha samlat ihop tillräckligt starka bevis mot premiärminister Binyamin Netanyahu för att rekommendera att han åtalas för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman i de två förundersökningar som inleddes mot honom i början av 2017. I det som i israelisk media brukar kallas för rättsfall 1000 misstänks Netanyahu och hans fru ha mottagit gåvor i form av cigarrer och champagne till ett sammanlagt värde av motsvarande minst en miljon kronor från Hollywoodproducenten Arnon Milchan. I ersättning ska Netanyahu bland annat ha säkrat ett amerikanskt 10-årsvisum åt Milchan, som är en israelisk medborgare. I rättsfall 2000 misstänks Netanyahu ha haft hemliga överläggningar med Arnon Mozes, ägaren till Israels näst största dagstidning Yediot Acharonot, med syfte att minska den Netanyahuvänliga tidningen Israel Hayoms marknadsandelar i utbyte mot att Yediot Acharonot tonar ner sin hårt kritiska linje mot Netanyahu. Överläggningarna ska dock aldrig ha resulterat i några konkreta åtgärder, varken från Netanyahus eller Mozes sida.

Samtidigt som polisen offentliggjorde sin åtalsrekommendation mot Netanyahu rekommenderade man även att Arnon Milchan och Arnon Mozes bör åtalas för mutbrott. Ytterligare ett flertal förmögna affärsmän har implicerats i polisutredningen och ytterligare åtalsrekommendationer är därför att vänta.

Polisens åtalsrekommendation kom egentligen inte som en överraskning men är ändå kontroversiell, då den i allt väsentligt saknar juridisk betydelse. Det är nämligen bara Israels justitiekansler som kan besluta om åtal bör väckas mot premiärministern, oavsett vad polisen rekommenderar. Netanyahus supportrar har därför in i det längsta försökt förhindra att polisen offentliggör sin rekommendation, då de menar att detta inte är polisens roll. En åtalsrekommendation gör nämligen att många drar slutsatser om skuld innan justitiekanslern ens har beslutat om åtal bör väckas, vilket kan dröja allt ifrån några dagar till flera månader.

Netanyahu själv var starkt kritisk till polisens offentliggörande av åtalsrekommendationen när han på tisdagskvällen kommenterade den dramatiska händelseutvecklingen. I ett tio minuter långt anförande inför TV-kameror kallade han polisens rekommendation för ”skandalös och obefogad” och bedyrande att han aldrig har motiverats av något annat än sin plikt gentemot staten Israel och dess medborgare. Han sa att både han och hans familj var utsatt för förtal och hävdade att alla förundersökningar mot honom i grund och botten syftar till att avsätta honom.

De röster som under en längre tid har krävt Netanyahus avgång om åtal väcks mot honom stärktes ytterligare under tisdagskvällen. Om och i så fall när justitiekansler Avichai Mandelblit beslutar att göra det kommer det bli mycket svårt för Netanyahu att trovärdigt avfärda dessa krav. Han stod nämligen själv på frontlinjen när han som oppositionsledare 2007 uppmanade Israels dåvarande premiärminister Ehud Olmert att avgå när denne stod i begrepp att åtalas för mutbrott. Olmert avgick då mycket riktigt och avtjänade så småningom ett 16 månader långt fängelsestraff för exakt samma saker som Netanyahu nu anklagas för.

Paul Widen

Jerusalem

Allvarlig militär upptrappning mellan Israel och Syrien – och Iran

Ett israeliskt F-16 stridsflygplan (foto: IAF)

Strax efter klockan fyra på lördagsmorgonen trängde sig en obemannad iransk luftfarkost in på israeliskt luftrum från Syrien. Efter en och en halv minut sköts den ner av en israelisk Apache-helikopter över staden Beit She’an strax söder om Genesarets sjö. Enligt Israels flygvapen var den iranska luftfarkosten relativt avancerad och hade teknologiska likheter med drönare som produceras i bland annat USA.

Israel besvarade kränkningen av sitt luftrum genom att omedelbart gå till flygangrepp mot den iranska luftfarkostens kontrollcentral, belägen på den syriska flygbasen i Tiyas. Det syriska luftförsvaret avfyrade då mellan 20 och 30 luftvärnsrobotar mot de israeliska stridsflygplanen. Av allt att döma träffades ett av flygplanen av elden, vilket tvingade de två piloterna att nödevakuera genom att utlösa sina katapultstolar. Tillståndet för en av piloterna är mycket allvarligt, medan den andra pilotens skador beskrivs som lindriga. Stridsflygplanet, av typen F-16, totalförstördes när det störtade utanför kibbutzen Harduf ungefär 20 kilometer öster om Haifa, djupt inne på israeliskt territorium.

Förutom att träffa ett av de israeliska stridsflygplanen utlöste de syriska luftvärnsrobotarna även raketlarmet i stora delar av norra Israel, där flera av dem slog ner efter att ha missat sina mål. Flera explosioner hördes i området tidigt på morgonen och minst en luftvärnsrobot uppges ha slagit ner i Jordanien. Inga människor uppges dock ha kommit till skada.

Efter detta inledde Israel ytterligare en anfallsvåg mot militära mål i Syrien, men denna gång betydligt mer omfattande. Åtta syriska och fyra iranska installationer angreps, däribland syriska luftvärnsbatterier. Angreppet beskrivs av det israeliska flygvapnet som den mest omfattande bombningen av syriska luftförsvarssystem sedan 1982, då Israel invaderade södra Libanon. Även denna anfallsvåg besköts av det syriska luftvärnet, dock utan att några israeliska strisdflygplan träffades.

På lördagskvällen utfärdade Israels premiärminister Binyamin Netanyahu ett kort pressmeddelande med anledning av dagens dramatiska händelseutveckling. ”Jag har länge varnat för farorna med att Iran förankrar sig militärt i Syrien”, förklarade han. ”Iran försöker använda Syriens territorium för att attackera Israel, i syfte att uppnå sitt uttalade mål att förinta Israel. I morse kränkte Iran skamlöst Israels suveränitet. De skickade en iransk drönare från syriskt territorium till Israel. Det visar att våra varningar var 100% korrekta. Israel håller Iran och dess syriska värdar fullt ansvariga för dagens aggression. Vi fortsätter att göra vad som är nödvändigt för att skydda vår suveränitet och vår säkerhet”.

I skrivande stund rapporterar flera syriska oppositionskällor att oidentifierade stridsflygplan nu under kvällen har gått till attack mot ett antal syriska och iranska militärbaser i landet. Uppgifterna förnekas av både regimen och av den libanesiska terroristorganisationen Hizballah, som i likhet med Iran har en omfattande militär närvaro i Syrien.

Paul Widen

Jerusalem

Sanningens ögonblick närmar sig för Netanyahu

Israel premiärminister Binyamin Netanyahu (foto: Amos Ben-Gershom, GPO)

I juni 2016 inledde den israeliska polisens antikorruptionsenhet Lahav 433 en förundersökning mot premiärminister Binyamin Netanyahu. Exakt vad han misstänkes för var inledningsvis oklart pga sekretessen kring fallet, men media rapporterade att det rörde sig om ett helt nytt fall. Netanyahu var nämligen vid den tidpunkten insvept i ett antal kontroverser, bland annat för att ha mottagit olagliga donationer till sina politiska kampanjer och för han och hans familjs dyra matvanor på skattebetalarnas bekostnad. Dessutom hade hans fru Sara en längre tid varit föremål för en förundersökning rörande misshushållning med allmänna medel.

Efter att förundersökningen hade pågått i mer än ett halvår beslutade Israels justitiekansler Avichai Mandelblit att lägga ner delar av den och fokusera polisens ansträngningar på två olika fall, samtidigt som misstankarna i dessa två fall offentliggjordes. I rättsfall 1000 (som det kallas i israelisk media) misstänks Netanyahu och hans fru ha mottagit gåvor i form av cigarrer och champagne till ett sammanlagt värde av motsvarande minst en miljon kronor från Hollywoodproducenten Arnon Milchan. I ersättning ska Netanyahu ha säkrat ett amerikanskt 10-årsvisum åt Milchan, som är en israelisk medborgare. I rättsfall 2000 misstänks Netanyahu ha haft hemliga överläggningar med Arnon Mozes, ägaren till Israels näst största dagstidning Yediot Acharonot, med syfte att minska den Netanyahuvänliga tidningen Israel Hayoms marknadsandelar i utbyte mot att Yediot Acharonot tonar ner sin hårt kritiska linje mot Netanyahu.

Netanyahu har förhörts av polis vid åtta tillfällen och varje förhör har pågått i flera timmar. Trots att förhören är sekretessbelagda har det läckt ut nya detaljer efter varje förhörsomgång, till den skandaltörstande pressens förtjusning och Netanyahus frustration och vrede.

Samtidigt som detaljerna kring rättsfall 1000 och 2000 offentliggjordes började det även läcka ut uppgifter till israelisk media om ytterligare en förundersökning, dock utan direkt koppling till Netanyahu, men väl till flera personer i hans innersta krets. Detta fall, kallat rättsfall 3000, rör upphandlingen av en avancerad ubåt och flera mindre krigsfartyg från den tyska skeppstillverkaren Thyssenkrupp, en upphandling som drevs igenom av nära bundsförvanter till Netanyahu och i strid mot både den dåvarande försvarsministern Moshe Ya’alons och den samlade försvarsledningens rekommendationer. Polisen har noga poängterat att Netanyahu inte misstänkt i fallet, men i förra veckan rapporterades det för första gången att Netanyahu kommer att kallas till förhör också i denna skandal.

Sedan dess har ytterligare en förundersökning kommit att inbegripa Netanyahu, detta fall kallat 4000. Det rör hans agerande under sin tid som ställföreträdande kommunikationsminister 2015-16, då han misstänkts ha agerat på ett sätt som gynnade hans personlige vän Shaul Elovitz, vd för den israeliska telekomjätten Bezeq. Netanyahu godkände företagets omfattande upphandlingar av konkurrerande telekomföretag, utan hänsyn till vilka konsekvenser det kunde få för den redan bristande konkurrensen i branschen.

I början av augusti förra året uppgav polisen för första gången att misstänkarna mot Netanyahu omfattar mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Trots att den ursprungliga förundersökningen inleddes för mer än ett och ett halvt år sedan har dock inga åtal väckts än i något av fallen, vilket har lett till stor frustration bland den israeliska allmänheten. I över ett år har det därför anordnats demonstrationer varje lördagskväll i närheten av justitiekanslern Avichai Mandelblits bostad i Petach Tikvah, då man menar att han borde ha väckt åtal för länge sedan. Dessa demonstrationer har även spridit sig till andra städer, exempelvis Tel Aviv, där tusentals människor samlas varje lördagskväll för att demonstrera mot Netanyahu och korruptionen i landet. Mandelblit själv försvarar sitt agerande och menar att förundersökningarna måste få ta den tid de tar. Idag onsdag uppgav han dock att förundersökningarna i rättsfall 1000 och 2000 närmar sig sitt slutstadium och att frågan om eventuellt väckande av åtal är nära förestående.

Binyamin Netanyahu har för sin del konsekvent bedyrat sin oskuld och menar att medias intensiva rapportering och spekulation kring förundersökningarna utgör en häxjakt på honom och hans familj. För varje nytt avslöjande har han upprepat frasen Lo ihyeh klum, ki ein klum, ungefär ”Inget kommer att uppdagas, för det finns inget att uppdaga”.

Vad som kommer att hända om åtal väcks är i nuläget en öppen fråga. Netanyahu har sagt att det inte föreligger några hinder för honom att fortsätta som premiärminister om åtal väcks, men en del av hans partikamrater och företrädare för de andra koalitionspartierna har uppgett att han då genast borde avgå. Och när Netanyahus föregångare Ehud Olmert stod i begrepp att åtalas i flera korruptionshärvor för 10 år sedan var Netanyahu själv en av de ledande rösterna som krävde att Olmert skulle avgå om åtal väcktes. När så skedde och Olmert också avgick utlyste han samtidigt nyval.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 725918Läsningar totalt:
  • 218Läsningar idag:
  • 585114Besökare totalt:
  • 28Besökare idag:
  • 1Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen