Nyheter

1 2 3 77

Förhöjd militär beredskap i södra Israel

Raketförsvarssystemet Järnkupolen (foto: IDF)

Israel höjde på måndagskvällen sin militära beredskap runt gränsen till Gaza, då man befarar att terroristorganisationen Islamiska Jihad står i begrepp att utföra en storskalig attack som vedergällning för Israels kontrollerade demolering av en tunnel under gränsen till Gaza den 30 oktober. Ett antal enheter av raketförsvarssystemet Järnkupolen utplacerades i centrala Israel för första gången sedan kriget i Gaza sommaren 2014, vilket tyder på att Israels försvarsstyrkor (IDF) har konkret information om planer på raketattacker, specifikt mot Tel Aviv med omnejd.

I lördags framförde IDF en mycket ovanlig varning till Islamiska Jihads ledarskap med anledning av det förhöjda säkerhetsläget. I en videoinspelning publicerad i sociala medier förklarade generalmajor Yoav Mordechai på arabiska att Israel har kännedom om terroristorganisationens planer. Han varnade att Islamiska Jihad ”leker med elden” och att varje attack som utförs mot Israel kommer att bemötas ”hårt och bestämt”. Dessutom riktade han ett budskap direkt till terroristorganisationens ledarskap i Damaskus, Ramadan Shalah och Ziad Nakhaleh, och uppmanade dem att ta kontroll över situationen ”eftersom ni annars kommer att hållas ansvariga”. Budskapet var alltså ett knappt förtäckt dödshot, vilket tyder på att de planer som Israel säger sig ha kännedom om är mycket storskaliga. Israel brukar inte hota terroristorganisationers högsta ledarskap om situationen inte är synnerligen allvarlig.

På söndagen inledde premiärminister Binyamin Netanyahu sitt regeringssammanträde med en liknande varning: ”Vi kommer att inta en mycket bestämd hållning mot alla som försöker attackera oss eller som angriper oss, oavsett från vilket område och oavsett från vilket håll: irreguljära fraktioner, organisationer – alla”. Han påminde också om att Israel fortfarande betraktar terroristorganisationen Hamas som ytterst ansvarig för alla attacker som utförs från Gaza.

Reaktionen från Islamiska Jihad lät inte vänta på sig. I ett pressmeddelande uppgav terroristorganisationen att Israels hot mot dess ledarskep utgör en krigsförklaring och att Israel har anledning att ständigt frukta för en attack.

14 palestinska terrorister dödades i tunnelexplosionen den 30 oktober, dubbelt så många som Islamiska Jihad ursprungligen hävdade. Två av dödsoffren ska dessutom ha varit medlemmar i Hamas. Att en vedergällningsattack hittills har uteblivit tros bero på Hamas, som kräver att alla väpnade fraktioner i Gaza underkastar sig dess riktlinjer. Hamas har hittills inte tolererat några attacker mot Israel, eftersom man frukar att försoningssamtalen mellan Hamas och Fatah då skulle kollapsa. Att Israel först igår kväll höjde sin militära beredskapsnivå tyder på att något i den ekvationen har förändras. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. Iran, som står för en stor del av Islamiska Jihads budget, har intresse av ett våldsutbrott i Gaza, då detta skulle avleda Israels uppmärksamhet från situationen i Libanon och Syrien. Det är möjligt att Teheran därför utövar starka påtryckningar på organisationen. En annan möjlig förklaring är att försoningssamtalen mellan Fatah och Hamas ännu inte har gett de resultat som Hamas har hoppats på och att Hamas motivation att bibehålla lugnet i Gaza därför inte är lika stark. Detta har anknytning till en tredje möjlig förklaring som det har spekulerats kring, nämligen den palestinska myndighetens ordförande Mahmoud Abbas hastigt extrainsatta möte med Saudiarabiens kung och kronprins i början av förra veckan. Vissa bedömare har uppgett att Abbas fick order om att bibehålla lugnet i Gaza och inte ställa till med huvudbry för Israel, medan andra bedömare tror att han fick rakt motsatt direktiv, dvs. att Abbas uppmanades att anta positioner i samtalen med Hamas som omöjliggör en försoning, eftersom även Hamas har starka band till Iran, och Saudiarabien vill söndra alla band mellan sina allierade och Iran.

Oavsett vilken roll Iran och Saudiarabien må ha i det förhöjda säkehetsläget är det tydligt att Islamiska Jihads krigsmotivation är mycket hög helt på egen hand. Utvecklingen de närmaste dagarna kommer att avgöra om terroristorganisationens överlevnadsinstinkt är starkare än dess dödsinstinkt.

Paul Widen

Jerusalem

Palestinska myndigheten övertar Gazas gränsövergångar

Gränsövergången Rafah mellan Gaza och Egypten under morgonen.

Säkerhetspersonal tillhörande den palestinska myndigheten påbörjade idag det formella övertagandet av kontrollen över tre av Gazas gränsövergångar. Övergångarna Erez och Kerem Shalom som gränsar till Israel har liksom gränsövergången Rafah till Egypten kontrollerats av den palestinska terroristorganisationen Hamas sedan dess blodiga maktövertagande i juni 2007. Som ett led i försoningsavtalet mellan de två rivaliserande palestinska fraktionerna som nåddes den 12 oktober har Hamas gått med på att överlåta kontrollen över Gaza till den palestinska myndigheten. Övertagandet av kontrollen över tre av landremsans sju gränsövergångar är det första steget i denna process.

Många frågor återstår kring hur det palestinska försoningsavtalet kommer att implementeras, då en avgrund fortfarande skiljer parterna åt på flera centrala punkter. Under ett möte med israeliska fredsaktivister i helgen som gick sa den palestinska myndighetens ordförande Mahmoud Abbas att alla ministrar som han utser till den kommande samlingsregerigen offentligt måste erkänna Israel. Därmed tycks han i allt väsentligt ha uteslutit Hamas-medlemmar från samtliga ministerposter, eftersom Hamas öppet förespråkar staten Israels förintelse. Abbas har också konsekvent framhävt att Hamas militära gren Izz ad-Din al-Kassambrigaderna med sina 27000 medlemmar måste underställa sig den palestinska myndighetens auktoritet eller upplösas, något som Hamas lika konsekvent har avfärdat. Ytterligare en kontrovers rör de tiotusentals gazabor som har varit anställda av Hamas sedan 2007 inom Gazas statsadministration och som den palestinska myndigheten nu kräver att få ersätta med sina egna statsanställda.

Trots dessa till synes olösliga motsättningar har förhandlingarna mellan parterna ännu inte brutit ihop. Försoningsavtalet tycks hittills även ha överlevt måndagens eldprov, då israeliska soldater genomförde en kontrollerad detonation av en tunnel som den palestinska terroristorganisationen Islamiska Jihad hade grävt under gränsen mellan Gaza och Israel. Trots att tunneln inte hade en mynning på den israeliska sidan av gränsen upptäcktes den med hjälp av nyutvecklad och ännu hemligstämplad israelisk teknologi. Sju av Islamiska Jihads medlemmar som råkade befinna sig i tunneln dödades i explosionen, inklusive två högt uppsatta befälhavare, och ytterligare minst 12 skadades. Händelsen var den dödligaste sedan kriget mellan Israel och terroristorganisationerna i Gaza sommaren 2014. Den fördömdes i skarpa ordalag av inte bara Hamas och Islamiska Jihad, utan också av Fatah-partiet, som kontrollerar den palestinska myndigheten. På både Twitter och Facebook kallade Fatah de dödade terroristerna för ”martyrer”. Under måndagen och tisdagen var stämningen därför mycket spänd vid den israeliska gränsen till Gaza, då man befarade att Islamiska Jihad skulle utföra någon form av attack för att hämnas sina stupade medlemmar. Israel för sin del menade att syftet med detonationen var att förstöra tunneln och att man inte hade haft för avsikt att döda de två befälhavarna. Man förklarade dock att man inte hade för avsikt att be om ursäkt för att ha råkat döda terrorister i samma veva och varnade att eventuella palestinska vedergällningsattacker kommer att besvaras ”med beslutsamhet och på ett kraftfullt och tydligt sätt”.

Samtliga palestinska fraktioner hävdade att Israels tunnelsprängning syftade till att försöka skjuta försoningsavtalet i sank, vilket gjorde det möjligt för deras ledarskap att framställa sin egen återhållsamhet som ett sorts motstånd mot Israel. Hittills har därför lugnet på gränsen till Gaza inte brutits. Det återstår att se hur länge det dröjer innan de olösta spänningarna mellan den palestinska myndigheten och Hamas når en brytpunkt och om de palestinska fraktionerna då kommer att rikta sina vapen mot varandra eller mot Israel.

Paul Widen

Jerusalem

Israel fryser fredsförhandlingarna med den palestinska myndigheten

Israels premiärminister Binyamin Netanyahu (foto: GPO)

Israels säkerhetskabinett beslutade på tisdagskvällen att frysa fredsförhandlingarna med den palestinska myndigheten. Beslutet var en reaktion på det försoningsavtal som slöts förra torsdagen mellan Fatah-partiet (som kontrollerar den palestinska myndigheten) och den palestinska terroristorganisationen Hamas. ”Israels regering kommer inte att föra diplomatiska förhandlingar med en palestinsk regering som är beroende av Hamas, en terroristorganisation som eftersträvar Israels förstörelse”, förklarade säkerhetskabinettet i ett kort pressmeddelande, i vilket man också presenterade villkoren för att återuppta fredsförhandlingarna:

– Hamas måste erkänna Israel och avstå från terrorism

– Hamas måste avväpnas

– Tillfångatagna israeliska civila samt kvarlevor från dödade israeliska soldater måste återlämnas till Israel

– Den palestinska myndigheten måste ha full säkerhetskontroll över Gaza och alla gränsövergångar, och den måste också förhindra smuggling

– Den palestinska myndigheten måste fortsätta bekämpningen av Hamas terroristinfrastruktur på Västbanken

– Hamas måste klippa alla band till Iran

– Pengar och humanitär hjälp får enbart fortsätta att strömma in i Gaza via den palestinska myndigheten samt genom de mekanismer som har etablerats för detta syfte

 

Det israeliska säkerhetskabinettets beslut är främst en principiell och symbolisk markering, eftersom fredsförhandlingarna ändå ligger på is sedan tre och ett halvt år tillbaka. Vidare påverkar beslutet inte det omfattande dagliga samarbetet mellan Israel och den palestinska myndigheten, däribland säkerhetssamarbetet. När det palestinska försoningsavtalet offentliggjordes i förra veckan krävde inledningsvis Israels utbildningsminister Naftali Bennett ett omedelbart stopp på allt samarbete med den palestinska myndigheten. Hans drastiska linje fann emellertid inget stöd hos premiärminister Binyamin Netanyahu, som istället drev igenom tisdagskvällens beslut i säkerhetskabinettet. Trots detta var Bennett nöjd efter att beslutet hade klubbats igenom.

Detta är som bekant inte första gången som den palestinska myndigheten och Hamas har skrivit under ett försoningsavtal. Precis som vid alla föregående tillfällen har parterna i det nu aktuella försoningsavtalet inte lyckats nå en kompromisslösning på en enda punkt i den långa lista av fundamentala meningsskiljaktigheter som har gjort att de har legat i luven på varandra i över 10 år. Inget tyder därför i nuläget på att avtalet kommer att överleva så värst mycket längre än dess föregångare. Även om Israels regering med all rätt betraktar avtalet som oförenligt med fredsförhandlingar har man alltså valt att enbart markera sitt missnöje, för att sedan tålmodigt invänta den palestinska försoningsprocessens oundvikliga kollaps.

Paul Widen

Jerusalem

Syrisk luftvärnseld mot israeliska stridsflygplan

Ett israeliskt stridsflygplan under en övning (foto: IAF)

Strax innan klockan nio på måndagsmorgonen avfyrade syriska regimstyrkor en luftvärnsrobot mot flera israeliska stridsflygplan som befann sig på spaningsuppdrag över Libanon. Enligt en talesperson för Israels försvarsstyrkor träffade roboten inte stridsflygplanen, som därefter omedelbart återvände till sin flygbas i Israel. Den syriska regimen uppgav emellertid att planen hade kränkt syriskt luftrum samt att ett av planen åsamkades en direktträff och tvingades på flykt, men dessa uppgifter dementeras av Israel.

Tre timmar efter det syriska nedskjutningsförsöket gick israeliska stridsflygplan till attack mot luftvärnsbatteriet som hade avfyrat roboten, 50 kilometer öster om Damaskus. Luftvärnsbatteriet oskadliggjordes, men inga människor ska ha kommit till skada. I ett uttalande under eftermiddagen riktat till Israel varnade den syriska regimen för ”farliga konsekvenser för [Israels] upprepade aggressionsförsök”. Israel försvarade för sin del sitt agerande men betonade samtidigt att man inte har för avsikt att destabilisera situationen.

Israel har de senaste åren genomfört tiotals flygattacker mot mål i Syrien utan att beskjutas av luftvärnsrobotar. Det enda tidigare tillfället som den syriska regimen har vidtagit denna åtgärd var för sju månader sedan när tre luftvärnsrobtar avfyrades mot israeliska stridsflygplan som befann sig i jordanskt luftrum. Den gången aktiverades det avancerade raketförsvarssystemet Arrow och sköt ner en av robotarna, men i övrigt besvarade Israel inte den syriska eldgivningen, möjligen för att de israeliska stridsflygplanen som besköts just hade utfört en flygattack på syriskt territorium. Att den syriska regimen nu väljer att attackera israeliska flygplan som bara befinner sig på spaningsuppdrag över Libanon kan tyda på att man har valt att ta en hårdare linje mot Israel. Detta skulle också förklara varför Israel valde att gå till motangrepp och förstöra luftvärnsbatteriet som hade avfyrat roboten: man ville markera att man kommer att sätta hårt mot hårt och att Syrien inte har något att vinna men allt att förlora på att börja bråka med Israel.

Paul Widen

Jerusalem

1 2 3 77
Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 673630Läsningar totalt:
  • 14Läsningar idag:
  • 541476Besökare totalt:
  • 14Besökare idag:
  • 1Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen