Upp till Jerusalem, Carl Bildt. Upp!

Igår kväll lämnade Carl Bildt det heliga landet efter en tredagars rundresa som man har kunnat följa på hans pretentiösa blogg, Alla Dessa Dagar. Som första utländska utrikesminister någonsin gjorde han en diplomatiskt signifikant övernattning i staden Nablus på Västbanken, som kontrolleras av den Palestinska myndigheten. Det korrupta palestinska styret blev förstås överförtjust över denna symboliska markering. Under ett möte med palestiniernas utrikesminister Riad Malki sa Carl Bildt vidare att han såg fram emot att inom kort välkomna den första palestinska ambassadören i Stockholm. Det är oklart varför Sverige i nuläget, när Mellanösterns och Nordafrikas korrupta regimer ser ut att falla en efter en väljer att uppmuntra och ge sitt stöd till den Palestinska myndigheten, som är precis lika korrupt och odemokratisk som Mubaraks regim i Egypten och Gaddafis regim i Libyen. Man häpnar.

Carl Bildt må vara förlåten när han skriver att han åker ”från Nablus ner mot Jerusalem” (man åker upp till Jerusalem, Carl Bildt. Upp!) men när han sedan säger att han hann med ett kort besök ”uppe på klippmoskén” visar han hur okunnig han faktisk är. Det finns ingen ”klippmoské”, lika lite som det finns krokofanter. Klippdomen finns, men det är en helgedom och inte en moské. Al Aksa-moskén ligger intill den, men har inget med klippan att göra. Trots att Carl Bildt blandar ihop detaljerna i ett problemkomplex där varje ord, varje stavelse är avgörande, tycker han alltså att han har mandat att diktera för Israels ledare vad som ska göras för att ”lösa konflikten”. Man häpnar.

Genomgående ser man hur Carl Bildt anammar den slentrianmässiga jargong som präglar den svenska debatten kring konflikten mellan Israel och palestinierna. Bildt pratar om ”Palestina” som om det vore ett land, och förstärker detta intryck genom att prata om att palestinierna vill ”få ett slut på ockupationen”. Ändå påstår han förljuget att konflikten är ”komplicerad”. Vad i hela fridens namn är komplicerat om ”Palestina” är ”ockuperat” av Israel? Då har ju Israel 100% fel och ”Palestina” 100% rätt, och vi löser det genom att kräva att Israel lämnar varje centimeter av ”ockuperat” land. Det är ju fundamentalt okomplicerat.

Komplicerat blir det när man besitter tillräckligt mycket intellektuell heder för att tillstå att Israel har legitima historiska anspråk på Västbanken. Komplicerat blir det när man tillstår att det aldrig har funnits ett ”Palestina” och att det därför är gravt missvisande att använda det begreppet. Komplicerat blir det när man slutar använda begreppet ”ockupation” som ett skällsord mot Israel och erkänner det historiska faktum att Israel kontrollerar Västbanken som ett resultat av ett krig som startades av de omkringliggande arabstaterna, och att steg mot fred och normalisering därför är minst lika mycket (om inte mer) arabernas ansvar. Då blir konflikten genast väldigt komplicerad, eftersom vi då plötsligt har inte en utan två sidor med legitima krav. Jag tvivlar på att det här budskapet kommer att nå Carl Bildt, men jag säger det ändå: Om bara en sida har legitima krav är konflikten okomplicerad. Om båda sidor har legitima krav är konflikten komplicerad. Busenkelt, eller hur?

Paul Widen, Jerusalem


Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 150Det här inlägget:
  • 690713Läsningar totalt:
  • 33Läsningar idag:
  • 556292Besökare totalt:
  • 31Besökare idag:
  • 1Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen