Ett lagförslag utan framtidsutsikter

Vägskyltar på Västbanken.

Sent i måndags kväll röstade Knesset (Israels parlament) igenom ett lagförslag som retroaktivt legaliserar omkring 100 bosättningsutposter på Västbanken. Lagförslaget formulerades redan i höstas som ett sista desperat försök att förhindra utrymningen av bosättningsutposten Amona, men eftersom det redan förelåg ett domslut av Israels högsta domstol beträffande Amona tvingades man stryka den klausul som berörde den. Förslaget lades sedan på is för att inte väcka den avgående Obama-administrationens vrede, men efter att Donald Trump tillträdde som USA:s president och utrymningen av Amona genomfördes i förra veckan valde koalitionspartiet Habayit Hayehudi att presentera det för omröstning. Efter en stormig debatt i Knesset röstades det igenom med snäv marginal, 60-52.

Som alltid när det gäller juridiskt finlir är det få journalister som har brytt sig om att sätta sig in i exakt vad lagförslaget stipulerar. Rapporteringen har naturligtvis blivit därefter: ”Israel godkänner ny lag som konfiskerar privalägd palestinsk mark för bosättningar”, var en rubrik som med små variationer upprepades gång på gång i internationell press under tisdagen. Detta är en grov förenkling av vad den aktuella lagen faktiskt innebär, vilket får som konsekvens att den högst legitima kritiken av lagförslaget inte framkommer. Här följer därför en kort genomgång av vad den nya lagen stipulerar och vilka konsekvenser den kan komma att få.

Den absoluta majoriteten av Israels bosättningar på Västbanken är byggda på statligt ägd mark, dvs. mark som mellan 1949-1967 administrerades av den jordanska staten. Dessa bosättningar har uppförts i koordination med israeliska myndigheter och har nästan alltid militärstrategiska syften, exempelvis att befästa höglandet öster om Israels tätbefolkade kustland, eller att förhindra att palestinska städer expanderar i riktning mot Jerusalem. Det är mer än 25 år sedan Israel sist etablerade en sådan bosättning på Västbanken. Samtidigt har emellertid privatpersoner och organisationer etablerat bosättningar, så kallade bosättningsutposter, utan officiell koordination med israeliska myndigheter. Som nämndes ovan finns det idag omkring 100 sådana utposter, med i genomsnitt 40 bostäder/byggnader i varje. Enligt israelisk lag är dessa utposter olagliga: de är uppförda utan byggtillstånd. I vissa fall är de dessutom uppförda på privatägd palestinsk mark, som i fallet Amona. Lagförslaget som röstades igenom i måndags kväll legaliserar samtliga dessa utposter, på villkor att de uppfördes i god tro (dvs. utan vetskap om att marken var privatägd palestinsk mark, om så skulle vara fallet) eller att man kan påvisa att de uppfördes med statens implicita erkännande (exempelvis genom infrastruktursatsningar, uppmuntran till expansion osv.). Om ett av dessa två villkor är uppfyllda stipulerar den nya lagen att bosättningen retroaktivt ska erkännas som laglig. Om palestinier gör anspråk på marken åligger det staten att konfiskera marken och kompensera de palestinska markägarna med 125% av markvärdet eller motsvarande 20 års arrende.

I motsats till vad som nu hävdas på många håll ger den nya lagen inte några nya rättigheter till staten, som redan tidigare kunde konfiskera mark när det ansågs samhällsnyttigt. Det den gör är istället att omvandla denna rättighet till en skyldighet: från och med nu åligger det staten att betrakta judiska bosättningar som en samhällsnytta och, om så krävs, konfiskera privatägd mark för att möjliggöra deras fortsatta utveckling. Den tillåter dock inte israeliska medborgare att medvetet inkräkta på privatägd palestinsk mark och ta den i besittning. En sådan bosättning skulle också i fortsättningen betraktas som olaglig av Israel.

Det som gör den nya lagen anmärkningsvärd är att den innebär att israelisk civillagstiftning nu för första gången tillämpas på delar av Västbanken. Vissa palestinier kommer alltså att lyda under israelisk lagstiftning utan att omfattas av israelisk rösträtt. I praktiken innebär detta annektering, men till skillnad från när Israel annekterade östra Jerusalem och Golanhöjderna har man alltså inte erbjudit den berörda befolkningen israeliskt medborgarskap.

Israels högsta domstol kommer med största sannolikhet att ogiltigförklara den nya lagen, något som i princip alla som röstade för den tycks vara införstådda med. Förslaget syftar alltså egentligen inte till att faktiskt få till stånd en förändring av situationen på Västbanken, utan är främst en principmarkering för Habayit Hayehudis väljarkår.

Paul Widen

Jerusalem


Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 590Det här inlägget:
  • 598900Läsningar totalt:
  • 686Läsningar idag:
  • 479810Besökare totalt:
  • 619Besökare idag:
  • 4Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen